Bhutan, ett land utan kust beläget i östra Himalaya, tillämpar ett väldefinierat tullsystem som är utformat för att reglera import, skydda lokala industrier och bidra till nationella intäkter. Eftersom Bhutan är starkt beroende av import för olika produkter, allt från konsumtionsvaror till industrimaskiner, spelar dess tullsystem en avgörande roll för att balansera behovet av viktig import med skyddet av nya inhemska industrier. Bhutans tullpolitik styrs av Bhutans handelsklassificering och tullschema (BTC), och landet har särskilda handelsförbindelser, särskilt med Indien, vilket avsevärt påverkar dess tullsatser.
Tullsatser per produktkategori i Bhutan
1. Jordbruksprodukter
Jordbruket är en viktig sektor i Bhutan som sysselsätter en stor del av befolkningen. Landet är dock fortfarande beroende av import för många livsmedel på grund av begränsad jordbruksproduktivitet och varierande klimatförhållanden. Bhutans tullsatser på jordbruksprodukter är utformade för att skydda lokala jordbrukare samtidigt som de säkerställer tillgång till överkomliga livsmedelsimporter.
1.1 Jordbruksprodukter från basindustrin
- Spannmål och säd: Bhutan importerar betydande mängder spannmål som ris, vete och majs, med varierande tullar för att uppmuntra inhemsk produktion samtidigt som livsmedelssäkerheten säkerställs.
- Ris: Bhutan importerar vanligtvis ris från Indien under ett nolltullsystem, tack vare frihandelsavtalet mellan Bhutan och Indien.
- Vete och majs: Import från icke-indiska källor är föremål för tullar på 10 % till 20 %.
- Frukt och grönsaker: Bhutan importerar många frukter och grönsaker för att möta den inhemska efterfrågan, särskilt under lågsäsong. Tullsatserna är generellt sett måttliga.
- Citrusfrukter (apelsiner, citroner): Vanligtvis beläggs med tullar på 10 % till 15 %.
- Lök, potatis och tomater: Vanligtvis importerade grönsaker som omfattas av tullar på mellan 5 % och 15 %, med lägre tullar för viktiga varor.
1.2 Boskap och mejeriprodukter
- Kött och fjäderfä: Köttimport, särskilt fjäderfä och nötkött, är föremål för måttliga tullar som syftar till att stödja lokal boskapsproduktion.
- Fjäderfä: Beskattas vanligtvis med 10 % till 20 %, beroende på källa.
- Nötkött och fläsk: Tullar på 15 % till 25 % kan tillkomma, med potentiella sänkningar enligt särskilda avtal.
- Mejeriprodukter: Bhutan importerar mejeriprodukter som mjölkpulver, smör och ost för att komplettera den inhemska produktionen.
- Mjölkpulver: Beskattas vanligtvis med 5 % till 10 %.
- Ost och smör: Tullarna varierar från 15 % till 20 %.
1.3 Särskilda importtullar
Bhutan har särskilda handelsförbindelser med Indien, med nolltullar på de flesta jordbruksprodukter som importeras från Indien enligt frihandelsavtalet mellan Bhutan och Indien. Import från andra länder, särskilt utanför Sydasien, omfattas av Bhutans handelsklassificering och tullschema (BTC), där högre tullar vanligtvis tillämpas för att skydda det inhemska jordbruket.
2. Industrivaror
Bhutan befinner sig i ett tidigt skede av sin industriella utveckling och importerar därför ett brett utbud av industrivaror, inklusive maskiner, utrustning och byggmaterial. Tullar på industriprodukter är strukturerade för att stödja lokal industritillväxt och infrastrukturutveckling.
2.1 Maskiner och utrustning
- Industrimaskiner: Tullar på industrimaskiner är generellt låga för att främja ekonomisk utveckling, särskilt inom sektorer som vattenkraft, tillverkning och byggverksamhet.
- Byggmaskiner (grävmaskiner, bulldozrar): Tullarna varierar vanligtvis från 5 % till 10 %.
- Tillverkningsutrustning: Generellt föremål för tullar på 5 % till 15 %.
- Elektrisk utrustning: Elektriska maskiner och utrustning som är nödvändiga för Bhutans industriella tillväxt beskattas med lägre skattesatser för att uppmuntra investeringar.
- Elektriska transformatorer och generatorer: Beskattas vanligtvis med 5 % till 10 %.
- Industriell elektrisk utrustning: Tullar på 5 % till 15 % tillkommer, beroende på typ och källa.
2.2 Motorfordon och transporter
Bhutan importerar de flesta av sina fordon, både för personligt och kommersiellt bruk. Regeringen inför höga tullar på fordon, särskilt lyxfordon, för att kontrollera föroreningar och minska trafikstockningar, samtidigt som de bibehåller lägre tullar för viktiga transportfordon.
- Personbilar: Tullarna på bilar varierar beroende på motorstorlek och typ.
- Små personbilar (under 1 500 cc): Beskattas vanligtvis med 30 % till 50 %.
- Lyxbilar och stadsjeepar: Står inför betydligt högre tullar, ofta från 70 % till 100 %.
- Kommersiella fordon: Lastbilar och bussar, som är viktiga för Bhutans handels- och transportinfrastruktur, är föremål för tullar på 25 % till 50 %, beroende på fordonets storlek och användning.
- Fordonsdelar och tillbehör: Tullar på reservdelar och komponenter, såsom motorer, däck och batterier, varierar vanligtvis från 10 % till 20 %, med lägre skattesatser för delar som används inom viktiga industrier.
2.3 Särskilda importtullar för vissa länder
Bhutans tullstruktur för industrivaror påverkas starkt av landets handelsavtal med Indien. De flesta industrivaror som importeras från Indien har tullfri tillgång eller betydligt reducerade tullar enligt frihandelsavtalet mellan Bhutan och Indien. Import från andra länder, såsom Kina och Japan, har högre tullar enligt Bhutans handelsklassificering och tullschema (BTC).
3. Textilier och kläder
Bhutan importerar ett brett utbud av textilier och kläder, särskilt från grannländer som Indien och Bangladesh, för att möta den inhemska efterfrågan. Tullar på dessa produkter syftar till att skydda lokal klädproduktion samtidigt som man säkerställer tillgång till kläder till överkomliga priser.
3.1 Råvaror
- Textilråvaror: Bhutan importerar bomull, ull och syntetfibrer med relativt låga tullar för att stödja lokal skrädderi och klädtillverkning.
- Bomull och ull: Tullar på 5 % till 10 %.
- Syntetfibrer: Beskattas vanligtvis med 10 % till 15 %.
3.2 Färdiga kläder och beklädnader
- Kläder och kläder: Importerade färdiga plagg beläggs med måttliga tullar, med högre skattesatser för lyxkläder och icke-nödvändiga kläder för att skydda lokala företag.
- Fritidskläder: Beskattas vanligtvis med 15 % till 25 %.
- Lyx- och märkeskläder: Tullarna kan gå upp till 30 % till 40 %.
- Skor: Importerade skor beskattas vanligtvis med 20 % till 30 %, beroende på material och typ av sko.
3.3 Särskilda importtullar
Bhutans nära handelsrelationer med Indien möjliggör tullfri import av textilier och kläder från indiska leverantörer, enligt villkoren i frihandelsavtalet mellan Bhutan och Indien. Import från andra länder, särskilt utanför Sydasien, omfattas av standardtullarna, med tullsatser som är fastställda för att skydda lokala klädtillverkare.
4. Konsumtionsvaror
Konsumtionsvaror utgör en betydande del av Bhutans import, med tanke på den begränsade lokala tillverkningskapaciteten. Tullsatser på dessa varor är utformade för att reglera marknaden och skydda lokala producenter samtidigt som tillgången till viktiga varor bibehålls.
4.1 Elektronik och hushållsapparater
- Hushållsapparater: Stora hushållsapparater som kylskåp, tvättmaskiner och luftkonditioneringsapparater har måttliga till höga tullar.
- Kylskåp och frysar: Beskattas vanligtvis med 25 % till 30 %.
- Tvättmaskiner och luftkonditioneringsapparater: Tullar från 20 % till 35 %.
- Konsumentelektronik: Elektronik som tv-apparater, smartphones och bärbara datorer har generellt tullar på 10 % till 20 %, med högre skattesatser för lyxelektronik.
- TV-apparater: Beskattas vanligtvis med 20 %.
- Smartphones och bärbara datorer: Tullar på 15 % till 20 %.
4.2 Möbler och inredning
- Möbler: Importerade möbler, inklusive hem- och kontorsmöbler, är föremål för tullar på mellan 15 % och 30 %, beroende på material och design.
- Trämöbler: Beskattas vanligtvis med 20 % till 25 %.
- Plast- och metallmöbler: Tullar på 15 % till 20 %.
- Heminredning: Föremål som mattor, gardiner och heminredning beskattas vanligtvis med 15 % till 25 %.
4.3 Särskilda importtullar
Konsumtionsvaror som importeras från Indien har i allmänhet tullfri tillgång eller reducerade tullar på grund av frihandelsavtalet mellan Bhutan och Indien. Varor från andra länder har standardtullar enligt Bhutans handelsklassificering och tullschema (BTC).
5. Energi och petroleumprodukter
Bhutan importerar merparten av sin energi, särskilt petroleumprodukter, eftersom den inhemska energisektorn till stor del är inriktad på vattenkraft. Regeringen tillämpar tullar på energiimport för att hantera kostnader och utbud samtidigt som den uppmuntrar utvecklingen av förnybar energi.
5.1 Petroleumprodukter
- Råolja och bensin: Tullar på råolja och bensin hålls låga för att säkerställa överkomliga bränslepriser för konsumenter och företag. Vanligtvis varierar tullarna från 5 % till 10 %.
- Diesel och andra raffinerade petroleumprodukter: Raffinerade petroleumprodukter beskattas med skattesatser från 10 % till 15 %, beroende på marknadsförhållandena.
5.2 Utrustning för förnybar energi
- Solpaneler och vindkraftverk: För att främja utveckling av förnybar energi inför Bhutan nolltullar eller låga tullar på utrustning för förnybar energi, såsom solpaneler och vindkraftverk.
6. Läkemedel och medicinsk utrustning
Bhutans regering prioriterar tillgång till hälso- och sjukvård, och därför hålls tullarna på viktiga läkemedel och medicinsk utrustning låga eller obefintliga för att säkerställa överkomliga priser och tillgänglighet.
6.1 Läkemedel
- Läkemedel: Essensibla läkemedel är vanligtvis föremål för nolltullar, medan icke-essensiella läkemedel kan beläggas med tullar på 5 % till 10 %.
6.2 Medicintekniska produkter
- Medicinsk utrustning: Importerade medicintekniska produkter, inklusive diagnostiska verktyg och sjukhusutrustning, har i allmänhet nolltullar eller låga tullar (5 % till 10 %), med undantag för kritiska varor.
7. Särskilda importtullar och undantag
Bhutans tullpolitik omfattar flera särskilda importtullar och undantag som är utformade för att främja regional handel och skydda specifika industrier.
7.1 Särskilda tullar för icke-indiska länder
Medan de flesta importvaror från Indien åtnjuter tullfri eller reducerad tull enligt frihandelsavtalet mellan Bhutan och Indien, omfattas import från andra länder av Bhutans standardiserade handelsklassificering och tullschema (BTC). Produkter från länder utanför Sydasien, såsom Kina och Japan, omfattas av högre tullar inom vissa sektorer.
7.2 Bilaterala och multilaterala avtal
- Frihandelsavtalet mellan Bhutan och Indien: Bhutans nära handelsförbindelser med Indien möjliggör tullfri eller reducerad import av de flesta produkter från Indien.
- Sydasiatiska frihandelsområdet (SAFTA): Som medlem i SAFTA drar Bhutan nytta av förmånstullar på vissa varor som importeras från andra sydasiatiska länder, såsom Nepal, Bangladesh och Sri Lanka.
- Världshandelsorganisationen (WTO): Som ett av de minst utvecklade länderna har Bhutan förmånlig tillgång till många internationella marknader, med lägre tullar på export, särskilt till länder som Europeiska unionen och Japan.
Fakta om landet
- Officiellt namn: Konungariket Bhutan
- Huvudstad: Thimphu
- Största städer:
- Thimphu (Huvudstad och största stad)
- Phuntsholing
- Paro
- Inkomst per capita: Cirka 3 400 USD (uppskattning från 2023)
- Befolkning: Cirka 780 000 (uppskattning från 2023)
- Officiellt språk: Dzongkha
- Valuta: Bhutanesiska Ngultrum (BTN), med indiska rupier (INR) som också används.
- Plats: Bhutan ligger i östra Himalaya och gränsar till Indien i söder och Kina i norr.
Bhutans geografi
Bhutan, ett litet land utan kust, täcker en yta på 38 394 kvadratkilometer. Landet är känt för sin bergiga terräng, med Himalayabergen som dominerar den norra regionen, och frodiga dalar och skogar i hela dess centrala och södra regioner.
- Berg: Bhutans norra gräns definieras av Himalaya, med toppar som Gangkhar Puensum (7 570 meter), det högsta obestigna berget i världen.
- Floder: Bhutans största floder inkluderar Wang Chhu, Punatsangchhu och Mo Chhu, som spelar en avgörande roll i landets vattenkraftproduktion.
- Klimat: Klimatet varierar avsevärt beroende på höjd, från subtropiskt i söder till tempererat i de centrala dalarna och alpint i de norra högländerna.
Bhutans ekonomi
Bhutan har en liten men snabbt växande ekonomi som främst drivs av export av vattenkraft, jordbruk och turism. Landet är känt för sin unika utvecklingsfilosofi om bruttonationallycka (GNH), som betonar hållbar utveckling och miljövård.
1. Vattenkraft
Vattenkraft är Bhutans största ekonomiska sektor och står för 40 % av statens intäkter och exportintäkter. Landet exporterar överskottsel till Indien, och vattenkraftprojekt är avgörande för Bhutans långsiktiga utvecklingsmål.
2. Jordbruk
Jordbruket sysselsätter över 50 % av Bhutans befolkning, med ris, majs, potatis och frukt som de viktigaste grödorna. Sektorn står dock inför utmaningar på grund av den bergiga terrängen och begränsad åkermark.
3. Turism
Bhutans turistnäring är en betydande inkomstkälla, och landets värdefulla och miljövänliga turismpolitik lockar internationella besökare till sin orörda miljö, buddhistiska kloster och livliga kultur.
4. Småindustri och småindustrier
Bhutan utvecklar sin småindustrisektor (CSI), som fokuserar på hantverk, textil och jordbruksbaserade industrier. Regeringen erbjuder incitament för att uppmuntra entreprenörskap och lokal produktion.