Kroatien, medlem i Europeiska unionen (EU) sedan 2013, följer EU:s gemensamma tulltaxa (CCT) vid import av varor från länder utanför Europeiska unionen. Denna gemensamma tullordning säkerställer att alla EU-medlemsstater, inklusive Kroatien, tillämpar enhetliga importtullar på produkter med ursprung i länder utanför EU. Som medlem i Världshandelsorganisationen (WTO) är Kroatiens tullpolitik i linje med internationella handelsregler. På grund av Kroatiens öppna handelspolitik inom EU är produkter från EU-medlemsstater i allmänhet befriade från tullar, medan produkter från länder utanför EU omfattas av de standardtullar som anges i EU:s tulltabeller. Kroatien drar också nytta av förmånshandelsavtal med ett antal länder utanför EU, vilket minskar eller avskaffar tullar på specifika varor.
Tullsatser per produktkategori i Kroatien
1. Jordbruksprodukter
Jordbruket är en viktig sektor i Kroatien, även om landet är beroende av import för att möta den inhemska efterfrågan på olika jordbruksprodukter. EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) påverkar tullstrukturen för jordbruksprodukter, med reducerade tullar eller nolltullar som tillämpas på produkter från EU. Import från länder utanför EU beläggs med tullar beroende på produkttyp och tillämpliga handelsavtal.
1.1 Jordbruksprodukter från basindustrin
- Spannmål och säd: Kroatien importerar spannmål som vete, majs och ris för att komplettera den inhemska produktionen.
- Vete: Vanligtvis beskattas det med nolltullar inom EU. För länder utanför EU gäller EU:s gemensamma tulltaxa, med tullar från 10 % till 25 %.
- Ris: Import av ris från länder utanför EU har tullar på 5 % till 65 %, beroende på sort och bearbetningsnivå.
- Frukt och grönsaker: Kroatien importerar ett brett utbud av frukt och grönsaker för att möta efterfrågan, särskilt under lågsäsong.
- Citrusfrukter (apelsiner, citroner): Tullar för import från länder utanför EU varierar från 5 % till 16 %, beroende på ursprungsland. Förmånsavtal med Medelhavsländer som Marocko minskar dessa tullar.
- Tomater och bladgrönsaker: Beskattas vanligtvis med 8 % till 14 %, med säsongsjusteringar för att skydda inhemska jordbrukare under skördesäsonger.
- Socker och sötningsmedel: Kroatien importerar socker främst för att komplettera den lokala produktionen. Sockerimporten omfattas av tullkvoter (TRQ), vilket gör att en viss mängd kan införas med reducerade tullar, medan import över kvoten beläggs med högre tullar.
- Raffinerat socker: Inom kvoten beskattas import med nolltullar, medan import över kvoten beskattas med tullar på 50 %.
1.2 Boskap och mejeriprodukter
- Kött och fjäderfä: Kroatien importerar olika typer av kött och fjäderfä för att möta den lokala efterfrågan, med tullar beroende på kötttyp och handelsavtal.
- Nötkött och fläsk: Inom EU är nötkött och fläsk tullfritt . Import från länder utanför EU har tullar på 12–15 %, även om förmånliga tullar kan gälla för länder med handelsavtal som Kanada (enligt CETA).
- Fjäderfä: Import av fjäderfä från länder utanför EU beskattas med 12,9 %, med lägre tullar för specifika kvantiteter enligt tullkvoter.
- Mejeriprodukter: Kroatien importerar mejeriprodukter som ost, mjölkpulver och smör, med tullar utformade för att skydda lokala mejeriproducenter.
- Mjölkpulver och ost: Import från länder utanför EU beläggs med tullar på 15 % till 20 %. Import från frihandelsländer som Nya Zeeland kan dock dra nytta av lägre tullar.
1.3 Särskilda importtullar
För att skydda det lokala jordbruket kan Kroatien tillämpa skyddsåtgärder eller antidumpningstullar på viss jordbruksimport. Till exempel har antidumpningstullar införts på fjäderfäprodukter från Brasilien för att skydda EU:s fjäderfäuppfödare från oskäligt prissatta importvaror.
2. Industrivaror
Kroatiens industrisektor, inklusive tillverkning, byggverksamhet och energiproduktion, är starkt beroende av import av industrivaror. EU:s gemensamma tulltaxa gäller för de flesta industrivaror som importeras från länder utanför EU, med tullsänkningar tillgängliga enligt specifika handelsavtal.
2.1 Maskiner och utrustning
- Industrimaskiner: Kroatien importerar betydande mängder maskiner och utrustning för sina tillverknings- och byggsektorer. De flesta maskinimporter omfattas av låga eller inga tullar enligt EU:s förordningar.
- Byggmaskiner (grävmaskiner, bulldozrar): Beskattas vanligtvis med 0 % till 2,5 %, med tullfri tillgång för EU:s medlemsstater och förmånsbehandling för frihandelspartner som Sydkorea.
- Tillverkningsutrustning: Generellt föremål för tullar på 0 % till 5 %, med nolltullar för import från frihandelspartner som Japan enligt det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och Japan.
- Elektrisk utrustning: Elektriska maskiner och utrustning är avgörande för Kroatiens infrastrukturutveckling.
- Generatorer och transformatorer: Beskattas vanligtvis med 2 % till 5 % för import från länder utanför EU, även om frihandelsländer ofta har nolltullar.
2.2 Motorfordon och transporter
Kroatien importerar en betydande del av sina motorfordon och bildelar, särskilt från Tyskland, Japan och Sydkorea. Tullstrukturen på fordon återspeglar EU:s skydd av lokala biltillverkare samtidigt som den underlättar handeln med viktiga partner.
- Personbilar: Importtullar på bilar varierar beroende på fordonstyp och ursprungsland.
- EU-tillverkade fordon: Tullfria.
- Fordon som inte är tillverkade i EU: Beskattas vanligtvis med 10 %, även om import från Sydkorea (enligt frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea) och Japan (enligt frihandelsavtalet mellan EU och Japan) drar nytta av reducerade tullar eller nolltullar.
- Kommersiella fordon: Import av lastbilar, bussar och andra kommersiella fordon beskattas med 10 %, med förmånliga tullar för länder med handelsavtal.
- Fordonsdelar och tillbehör: Fordonsdelar, inklusive motorer, däck och batterier, beskattas vanligtvis med 4 % till 10 %, även om delar från frihandelspartners som Turkiet kan importeras tullfritt.
2.3 Särskilda importtullar för vissa länder
EU inför antidumpningstullar på specifika kategorier av industrivaror, inklusive stål och bilkomponenter från länder som Kina och Indien, för att skydda inhemska industrier från illojal konkurrens.
3. Textilier och kläder
Kroatien importerar stora volymer textilier och kläder, särskilt från asiatiska länder som Kina, Bangladesh och Vietnam. Tullstrukturen på textilprodukter återspeglar EU:s ansträngningar att skydda inhemska textiltillverkare samtidigt som konsumenterna har tillgång till prisvärda kläder.
3.1 Råvaror
- Textilfibrer och garn: Kroatien importerar råvaror som bomull, ull och syntetfibrer för att stödja lokal textilproduktion.
- Bomull och ull: Beskattas vanligtvis med 4 % till 8 % för import utanför EU, med nolltullar för import från frihandelspartner.
- Syntetfibrer: Tullarna varierar från 6 % till 12 %, beroende på materialets typ och ursprung.
3.2 Färdiga kläder och beklädnader
- Kläder och kläder: Importerade plagg beläggs med måttliga tullar, med förmånsbehandling för produkter från länder med handelsavtal.
- Fritidskläder och uniformer: Beskattas generellt med 12 % till 18 %, även om import från Vietnam och Bangladesh drar nytta av reducerade tullar enligt EU:s allmänna preferenssystem (GSP).
- Lyx- och märkeskläder: Högre prisklassplagg beläggs med tullar på 18 % till 20 %, även om import från länder som Sydkorea och Japan kan gynnas av nolltullar enligt frihandelsavtal.
- Skor: Importerade skor beskattas med 8 % till 17 %, beroende på material och ursprungsland.
- Läderskor: Beskattas vanligtvis med 17 %, även om frihandelsavtal minskar dessa tullar för import från länder som Sydkorea och Vietnam.
3.3 Särskilda importtullar
EU inför antidumpningstullar på vissa kategorier av textilier och skor från länder som Kina och Vietnam för att skydda lokala tillverkare från illojal konkurrens. Dessa tullar kan avsevärt höja importkostnaderna.
4. Konsumtionsvaror
Kroatien importerar en mängd olika konsumtionsvaror, inklusive elektronik, hushållsapparater och möbler, för att möta den inhemska efterfrågan. Tullsatserna på dessa varor är generellt sett måttliga, med lägre eller inga tullar för produkter från frihandelsländer.
4.1 Elektronik och hushållsapparater
- Hushållsapparater: Kroatien importerar de flesta av sina stora hushållsapparater, såsom kylskåp, tvättmaskiner och luftkonditioneringsapparater, från länder som Tyskland, Kina och Sydkorea.
- Kylskåp och frysar: Beskattas vanligtvis med 2,5 % till 5 %, men tullfri tillgång är tillgänglig för import från EU och frihandelsländer.
- Tvättmaskiner och luftkonditioneringsapparater: Omfattas av tullar på 5 %, med reducerade skattesatser för import från Sydkorea enligt frihandelsavtalet.
- Konsumentelektronik: Elektronik som tv-apparater, smartphones och bärbara datorer är viktiga importvaror i Kroatien, och tullarna är generellt sett låga.
- TV-apparater: Beskattas vanligtvis med 5 %, även om import från Japan och Sydkorea omfattas av nolltullar enligt frihandelsavtal.
- Smartphones och bärbara datorer: Beskattas generellt med 0 % till 2,5 %, särskilt för import från EU- och frihandelsländer.
4.2 Möbler och inredning
- Möbler: Importerade möbler, inklusive hem- och kontorsmöbler, är föremål för tullar från 4 % till 10 %, beroende på material och ursprungsland.
- Trämöbler: Beskattas vanligtvis med 5 % till 10 %, med förmånliga skattesatser för import från Turkiet och Vietnam enligt specifika handelsavtal.
- Plast- och metallmöbler: Tullar på 4 % till 8 % tillkommer, beroende på ursprung.
- Heminredning: Varor som mattor, gardiner och heminredningsprodukter beskattas vanligtvis med 5 % till 10 %, med förmånliga tullar för import från länder som Indien och Pakistan enligt GSP.
4.3 Särskilda importtullar
Kroatien, i enlighet med EU:s riktlinjer, tillämpar antidumpningstullar på vissa kategorier av möbler och inredning från länder som Kina och Vietnam för att skydda inhemska tillverkare.
5. Energi och petroleumprodukter
Kroatien importerar betydande mängder energiprodukter, särskilt petroleum och naturgas, för att möta sina energibehov. Tullarna på energiimport är generellt låga för att säkerställa energitryggheten samtidigt som övergången till förnybara energikällor stöds.
5.1 Petroleumprodukter
- Råolja och bensin: Kroatien importerar petroleumprodukter från en mängd olika länder, inklusive Ryssland och länder i Mellanöstern.
- Råolja: Vanligtvis tullfritt , i linje med EU:s energitrygghetspolitik.
- Bensin och diesel: Beskattas generellt med 2,5 % till 4 %, med lägre tullar för import från Norge och Ryssland enligt handelsavtal.
- Diesel och andra raffinerade petroleumprodukter: Raffinerade produkter beskattas med 3 % till 5 %, även om lägre tullar gäller enligt EU:s energiavtal med grannländer.
5.2 Utrustning för förnybar energi
- Solpaneler och vindkraftverk: För att främja användningen av förnybar energi tillämpar Kroatien nolltullar på utrustning för förnybar energi såsom solpaneler och vindkraftverk, i linje med EU:s gröna energipolitik.
6. Läkemedel och medicinsk utrustning
Kroatien prioriterar tillgång till prisvärd hälso- och sjukvård, och därför hålls tullarna på viktiga läkemedel och medicinsk utrustning låga eller obefintliga för att säkerställa överkomliga priser och tillgänglighet för befolkningen.
6.1 Läkemedel
- Läkemedel: Viktiga läkemedel, inklusive livräddande läkemedel, omfattas generellt av nolltullar enligt EU:s allmänna tullsystem. Icke-nödvändiga läkemedel kan beläggas med tullar på 2 % till 5 %, även om reducerade eller nolltullar gäller för import från länder med frihandelsavtal.
6.2 Medicintekniska produkter
- Medicinsk utrustning: Medicintekniska produkter, såsom diagnostiska verktyg, kirurgiska instrument och sjukhussängar, omfattas generellt av nolltullar eller låga tullar (2 % till 5 %), beroende på produktens behov och ursprungsland.
7. Särskilda importtullar och undantag
7.1 Särskilda tullar för länder som inte omfattas av förmånsbehandling
Kroatien följer EU:s tillämpning av antidumpningstullar och utjämningstullar på viss import från länder utanför förmånshandelsavtal. Dessa tullar införs för att förhindra att produkter säljs under marknadsvärde eller med orättvisa subventioner. Till exempel är stålprodukter och textilier från Kina och Indien ofta föremål för sådana åtgärder.
7.2 Bilaterala och multilaterala avtal
- EU:s frihandelsavtal: Som en del av EU har Kroatien tullfrihet för de flesta varor som handlas inom EU. Dessutom har Kroatien reducerade eller inga tullar på varor som handlas med länder som Japan, Sydkorea, Kanada och Vietnam enligt EU:s frihandelsavtal.
- Allmänna preferenssystemet (GSP): Enligt GSP drar Kroatien nytta av reducerade tullar på viss import från utvecklingsländer, såsom Indien, Pakistan och Bangladesh.
Fakta om landet
- Officiellt namn: Republiken Kroatien
- Huvudstad: Zagreb
- Största städer:
- Zagreb (huvudstad och största stad)
- Split
- Rijeka
- Inkomst per capita: Cirka 16 000 USD (uppskattning från 2023)
- Befolkning: Cirka 4 miljoner (uppskattning från 2023)
- Officiellt språk: Kroatiska
- Valuta: Euro (EUR) (Infördes som officiell valuta 2023, tidigare kroatiska kuna)
- Läge: Kroatien ligger i sydöstra Europa och gränsar till Slovenien, Ungern, Serbien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro och Adriatiska havet i väster.
Kroatiens geografi
Kroatien är ett geografiskt mångfacetterat land som sträcker sig över kustregioner längs Adriatiska havet, slätter i norr och bergsområden i den centrala delen av landet. Kroatien täcker en yta på 56 594 kvadratkilometer, med mer än 1 000 öar längs kusten.
- Kustlinje: Den kroatiska kusten längs Adriatiska havet är en av de vackraste och mest karga kustlinjerna i Europa, vilket gör turismen till en betydande bidragsgivare till ekonomin.
- Berg: De dinariska alperna löper längs den centrala delen av landet, med den högsta toppen berget Dinara.
- Floder: Stora floder inkluderar Sava, Drava och Donau, vilka är viktiga för jordbruk, transporter och energi.
Kroatiens ekonomi
Kroatiens ekonomi är mångsidig, med betydande bidrag från sektorer som turism, tillverkning, jordbruk och energi. Som medlem i Europeiska unionen drar Kroatien nytta av starka handelsband inom EU, samt tillgång till den inre marknaden. Sedan euron infördes 2023 har Kroatien upplevt större stabilitet i sina ekonomiska transaktioner.
1. Turism
Turism är en av de viktigaste sektorerna i Kroatiens ekonomi och står för en stor andel av BNP och sysselsättning. Landets adriatiska kust och historiska städer, som Dubrovnik och Split, lockar miljontals turister varje år, särskilt under sommarmånaderna.
2. Tillverkning
Tillverkningssektorn är avgörande för Kroatiens ekonomi, med industrier som varvsindustrin, bildelar, kemikalier och textilier. Kroatiska tillverkare drar nytta av tillgången till EU:s inre marknad, vilket ökar exportmöjligheterna.
3. Jordbruk
Jordbruket är en viktig sektor, särskilt på landsbygden, med viktiga grödor som vete, majs, sockerbetor och vin. Landets jordbrukssektor stöds av EU-subventioner och investeringar inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP).
4. Energi
Energisektorn är ett tillväxtområde, där Kroatien fokuserar på förnybara energikällor som vind- och solkraft. Landet importerar även naturgas och olja för att möta den inhemska efterfrågan, samtidigt som landet gradvis övergår till renare energikällor.